Spannmål och pseudospannmål

Till spannmål hör

  • Vete
  • Råg
  • Korn
  • Havre
  • Ris
  • Majs

Till pseudospannmål hör

  • Quinoa
  • Bovete
  • Teff
  • Hirs
  • Durra
  • Amarant

För en frisk person innehåller spannmål en del mineraler, vitaminer och fibrer, och kan vara en viktig del i en sund kost. Än mer nyttigt och lättsmält blir det om man blötlägger för att inaktivera antinutrienter. Till exempel är surdegsbröd bättre än sockerkaka (inte bara på grund av mängden socker).

Men för en person med skadad tarm finns det flera problem med spannmål.

Lektiner

Lektiner finns i de flesta växter, men i större mängd i spannmål och baljväxter. De kan ställa till problem hos känsliga personer på flera sätt. Lektinernas proteinkedjor är svåra för tarmen att bryta ned och molekyler från osmält mat kan ta sig igenom tarmväggen och därigenom aktivera immunförsvaret. Lektiner kan förstöra tarmbarriären, skapa dysbios och aktivera inflammation. Olika personer är olika känsliga, och om man återinför spannmål bör det inte vara som en del av en daglig kost utan lite då och då.

Gluten

Gluten är ett protein som finns i vete, råg och korn. Det hör till gruppen lektiner och är en av de mer undersökta växtproteinerna. Gluten kan orsaka en rad reaktioner hos en känslig person genom att förstöra tarmbarriären och orsaka läckande tarm.

Fytinsyra

Fytinsyra finns i höga halter i spannmål och baljväxter. I stora mängder binder fytinsyran mineraler till sig och dessa mineraler blir då inte tillgängliga för kroppen. Fytinsyra kallas därför antinutrient. Man kan inaktivera viss del av fytinsyran genom blötläggning.

Enzymhämmare

Matsmältningen är beroende av enzymer som bryter ned maten. Spannmål och baljväxter innehåller en rad enzymhämmare som minskar effekten av olika enzymer. Om inte maten bryts ned ordentligt kan osmälta partiklar ta sig igenom tarmslemhinnan och reta immunförsvaret.

Polysackarider

Polysackarider består av flera sammankopplade monosackarider, och måste brytas ner i tunntarmen av ett enzym som bildas där. Hos personer med störd tarmflora (vilket de flesta med IBD har) fungerar den här nedbrytningen dåligt och polysackariderna bryts inte ner till monosackarider som hos en människa med frisk tarm. Istället blir polyackariderna näring åt patogena bakterier, till exempel candida. De patogena bakterierna avger toxiner som skadar tarmen. Därför behöver man undvika alla former av polysackarider.


unsplash